Grattis Ebba!


Idag blir hon 3 år våran underbara prinsessa.


För 3 år sedan just nu låg vi inne i förlossninsrummet och hade fått beskedet,downs syndrom. Herregud vad det snurrade i mitt huvud,jag hade fått världens finaste tjej men hon var ju inte det jag hade tänkt mig. Jag undrade när jag skulle märka att hon var annorlunda,för när hon låg där i min famn så var hon ju min bebis,min helt underbara bebis. Hon var ju inget annorlunda,hon lukta bebis,hon bajsa bebisbajs och jag satt och titta på henne i timmar. Vi träffade en sköterska på bb som hade en egen ds-tös,hon sa att vi 6-7 mån börjar man märka skillnad när dom brukar lära sig sitta.

Vid 6 månader så hade redan alla dom där frågorna försvunnit,man lärde sig att det kommer i Ebbas takt och det är riktigt skönt. Man har inga krav på henne,klarar hon inte av en grej så tränar man extra på det men det är inte säkert hon klarar det ändå,men vad gör det. Är det nått hon klarar utan att man har förväntat sig det blir glädjen stor,klarar hon nått vi har tränat på i kanske ett halvår blir glädjen så stor så det går inte att beskriva. Ebbas liv är ett äventyr utan mallar som ska följas,en spännande resa.

Idag är jag bara tacksam över denna gåva vi fått,hon är så underbar det går inte beskriva i ord min känsla till henne. Vi har även träffat nya vänner som jag aldrig skulle ha fått in i mitt liv annars. Tänk att en sån liten tjej kan ge så mycket kärlek och känslor. Idag blir prinsessan 3 år,grattis mammas älskling!